måndag 4 februari 2013

Gift i nappflaskor. Silver i tandborstar. Bebisar med kemikalier i blodet...


 
 
 
Gift i nappflaskor. Silver i tandborstar. Bebisar med kemikalier i blodet.


Det är lätt att få kemikalienoja om man följer nyheterna. Vi frågar våra kemikaliehandläggare hur man ska tänka i vardagen, och om kemikalierna verkligen är så farliga.



1. Barn


Vi börjar med en av de läskigaste larmrapporterna. Gift i nappflaskor och barnleksaker. Vilka saker vågar jag köpa till mitt barn egentligen?



Andreas: Det grundläggande rådet är att köpa miljömärkta produkter till sina barn. Men om inte det finns skulle jag titta efter produkter som tillverkats inom EU. Även om inte EU:s kemikalielagstiftning är tillfredställande så är den ändå bättre än på många andra ställen. I länderna i syd, där många av våra produkter tillverkas, är både kemikalielagstiftningen och efterlevnaden av den ofta svag.

Ulrika: Köp begagnade kläder och textilier till ditt barn.

Andreas: Du kan också kolla efter produkter som är fria från BPA, PVC och ftalater. BPA används i hård genomskinlig plast. Det är en kemikalie som förbjöds i nappflaskor i Sverige den 1 juni eftersom den är hormonstörande. Ftalater finns i PVC-plast och kan vara hormonstörande och cancerframkallande. PVC-plast kan finnas i leksaker, skor och i tryck på kläder. Om trycket på ett plagg känns lite kladdig kan det vara PVC. Ibland står det på produkten att den är fri från PVC, BPA eller ftalater, annars kan du fråga i butiken.

Ska jag hellre välja leksaker av trä än av plast?



Andreas: Många tror att naturmaterial alltid är bättre än syntetiska material. Men träsaker som målats eller impregnerats med konserveringsmedel kan i vissa fall vara giftigare än en plastsak. Det beror alltså på hur materialet har behandlats under tillverkningen.

2. Möbler och elektronik


Snart ska jag flytta till en större lägenhet och behöver nya möbler. Vad ska jag tänka på?


Ulrika: Köp helst begagnade möbler.

Andreas: Du kan också försöka köpa miljömärkt. Jag köpte nyligen en teve som var märkt med EU:s miljömärkning EU Ecolabel. Den är bland annat fri från kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel som är skadliga för hälsa och miljö.

Vad är problemet med nya möbler?



Ulrika: De behandlas ofta med kemikalier som vi människor sedan kan få i oss. Vi kan andas in dem, ta upp dem genom huden eller äta dem via damm som hamnar på maten. När möblerna är nya läcker de som mest. Tygmöbler brukar behandlas med konserveringsmedel inför transporten, och trämöbler med bekämpningsmedel för att förhindra skador av mögel och skadeinsekter. Det finns exempel på hamnarbetare som svimmar av alla kemikalier som öser ut när containrarna öppnas efter frakt till Europa. Och det finns barn som har fått allergiska reaktioner som liknar brännskador efter att ha suttit i en ny soffa som föräldrarna köpt. En av kemikalierna som orsakade just de allergiska reaktionerna förbjöds inom EU förra året, men många starkt allergiframkallande medel används fortfarande.


3. Mat



Svenska jordgubbar besprutas i snitt åtta gånger innan de säljs i butiker. Och de flesta vindruvor innehåller rester av bekämpningsmedel. Är bekämpningsmedel i maten något jag borde tänka på när jag väljer varor i butiken?



Andreas: Ja, du kan få i dig både tungmetaller och bekämpningsmedel genom maten. Tungmetaller, som kadmium, kommer från exempelvis konstgödning. Kadmium kan leda till njurskador och misstänks framkalla cancer.

Ulrika: Genom animaliska produkter kan du få i dig kemikalier som är förbjudna sedan länge här, som DDT och PCB:er. De är kemikalier som stör hormonsystemen och kan framkalla cancer. DDT är ett exempel på ett bekämpningsmedel som fortfarande används i syd. Vi kan få i oss det genom att äta kött eller andra produkter från djur i syd. Men vi kan också få i oss mindre mängder genom svenska animaliska produkter därför att de här kemikalierna transporteras hit genom atmosfären.

Andreas: Kemikalier som DDT och PCB transporteras långa sträckor i atmosfären. De förångas, går upp i atmosfären och spolas ut med regn. Sedan förångas de igen, går upp i atmosfären och spolas ut, och så fortsätter det så i flera cykler. Hela tiden drar sig kemikalierna mot jordens poler.


Är det därför man har hittat flamskyddsmedel och DDT:er i isbjörnar?



Ulrika: Ja. Så nu finns det tvekönade isbjörnar på grund av de här kemikalierna. Tänk på att vi bor nära polerna och att vi är ganska lika isbjörnar hormonellt ... Vi måste alltså minska kemikalieutsläppen i syd för att minska kemikalierna i våra kroppar här i nord.

Vilken mat ska man köpa då?



Ulrika: Välj ekologiskt och kravodlat så ofta du kan. Inte bara för din egen och dina barns hälsa, utan också för miljöns skull, för de som arbetar med produktionen och för att näringsinnehållet ofta är bättre i ekologisk mat.

Det är ofta dyrare med ekologiskt. Hur tänker ni kring det?



Ulrika: Att jag inte är student längre. Nu tar jag mig råd.

Andreas: Jag tycker att det är ett kollektivt ansvar att minska belastningen av farliga kemikalier från matproduktionen. Det är ett ansvar gentemot alla människors hälsa, de djur som ger oss mat och miljön. Men sedan är det förstås inte alla som har råd att köpa så mycket ekologiskt.

4. Smink, hud- och hårvård



Det pratas om kvicksilver i mascara och farliga ämnen i hudkrämer. Hur ska man tänka kring smink och hud- och hårvårdsprodukter?

Ulrika: Innehållet i kosmetiska produkter är en djungel. Försök välja bort parfyrmerade produkter och minska antalet produkter du använder. Mitt råd är också att försöka undvika propylparaben och butylparaben. Det är ganska vanliga ingredienser i kosmetiska produkter.


Andreas: Kolla efter produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen. Det finns bland annat shampo, balsam, tvål, duschkrämer, solkrämer och hudkrämer som är miljömärkta.

Ekologiska skönhetsprodukter är väl ok? Och de som bara innehåller naturliga ämnen?



UIrika: Nej, inte nödvändigtvis. Många naturliga ämnen kan framkalla allergi.

Andreas: Och ekologiska råvaror i skönhetsprodukter garanterar inte att de är bra för hälsan eller miljön. De kan vara svårnedbrytbara i naturen eller giftiga för vattenlevande organismer.

Jag tror att jag flyttar till en trädkoja i skogen…



Ulrika: Du, det finns ingenstans du kan undvika kemikalier som människan spridit. Rester av läkemedel och bekämpningsmedel finns i sjöar långt in i Sibirien.

Vad ska man göra då?



Ulrika: Du kan minska den totala mängden kemikalier som du utsätts för, bland annat genom att följa tipsen vi ger här. På så vis har din kropp lättare att ta hand om det du ändå får i dig. Du kan också trycka på leverantörer och politiker. Fråga efter miljömärkt i butikerna, och fråga igen. Ring och mejla. När flera frågar kommer de att lyssna.

5. Är kemikalier farliga?



Men okej, kan de här kemikalierna verkligen vara så farliga? Om våra politiker tillåtit dem ska vi väl kunna vara lugna?



Andreas: Politiker följer inte alltid försiktighetsprincipen. Om forskning antyder att något kan vara farligt, men helt säkra belägg ännu inte finns, tycker Naturskyddsföreningen att man ska ta det säkra före det osäkra. Men politiker utsätts för tryck och begränsningar från olika håll. Dels från producenter, dels från EU som ibland gör det omöjligt för en nationell lagstiftning. Där kan miljömärkningen vara steget före lagstiftningen. Miljömärkningar kan utesluta kemikalier som ibland förbjuds längre fram.

Ulrika: Ett problem är också att vi inte vet hur de här kemikalierna påverkar människor över generationer. Det är väldigt många olika sorters substanser som kommer ut i vår natur och vi vet inte vad blandningen av dem innebär. Människan har inte exponerats för många av kemikalierna särskilt länge. Den storskaliga användningen av kemikalier började vid mitten av 1900-talet och sedan dess har den bara ökat. Men det vi vet är att människor exponeras för kemikalier som visats vara giftiga för olika typer av organismer, ofta i låga doser. Man kan förstås inte göra den typen av tester på en människa, så det finns inte tillräckligt mycket kunskap i ämnet än.

Andreas: Men det finns belagt att vissa cancertyper har ökat i västvärlden de senaste årtiondena. Diabetes och fetma ökar också, medan vi får allt svårare att fortplanta oss på naturlig väg. Man misstänker att det delvis kan kopplas till hormonstörningar från flera av de kemikalier som vi sprider i miljön.

UIrika: Samtidigt tycker jag att det är viktigt att inte skrämma upp människor alltför mycket. Hittar du inte miljöschyssta alternativ, köp ändå det du behöver. Annars kan du inte köpa en soffa, du kan inte äta mat, du kan inte klä på dig… Vi måste leva också!

6. Tips och råd


  • Köp så mycket miljömärkt som möjligt.
  • Tvätta nya kläder innan du använder dem.
  • Köp så mycket ekologiska livsmedel som möjligt.
  • Köp begagnade möbler, textilier och kläder så ofta du kan. Använd dina saker länge.
  • Fråga efter miljöschyssta produkter i butiken. Ju fler som frågar desto bättre kommer utbudet att bli!

Du har rätt att…


… få veta om en produkt innehåller något av de särskilt farliga ämnen som tillståndsprövas i EU. Utnyttja denna rätt och fråga i butiken! Leverantören av produkten är skyldig att lämna dig ett svar inom 45 dagar. Annars bryter de mot lagen.

Det här gör vi:


Naturskyddsföreningen upplyser konsumenter, producenter och beslutsfattare om miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor. Det gör vi bland annat genom:

  • Produktundersökningar – vi utför ett flertal produktundersökningar varje år. Ett av många lyckade exempel är undersökningen av solkrämer som ledde till att Läkemedelsverket tog bort ett flertal solkrämer på den svenska marknaden, flertalet var för barn. Ett annat är undersökningen av tandkrämer som ledde till att svenska butiker valde att sluta sälja tandkräm med det farliga miljögiftet triclosan.
  • Miljömärkning – vår märkning Bra Miljöval finns för en stor mängd varor och tjänster. Den är en av världens tuffaste miljömärkningar.
  • Internationellt arbete – vi får ekonomiska medel av Sida för att stödja systerorganisationer i Syd i deras arbete för en mer hållbar hantering av kemikalier. Vi stödjer ett brett spektrum av projekt som både syftar till att förbättra arbets- och miljöförhållandena i fabriker, samt till att förbättra globala kemikaliestrategier.
  • Vårt Kemikalienätverk – medlemmar i Naturskyddsföreningen arbetar ideellt med informationsspridning, opinionsbildning och konsumentmaktsarbete. I arbetet ingår bland annat kartläggningar och undersökningar, seminarier, omvärldsbevakning, debattartiklar, kontakter med myndigheter, företag samt olika aktiviteter riktade mot allmänheten.

Ulrika Dahl är ekotoxikolog och chef för avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen. Andreas Prevodnik är ekotoxikolog och sakkunning, miljögifter på Naturskyddsföreningen.

Inga kommentarer: