Kokosfett – det nya undret

NATURLIGT FETT ÄR BRA FÖR HELA KROPPEN

● Kokosfettet kan förvaras i rumstemperatur. Det smälter vid 24 grader och då kan man använda det att smörja in hud och hår.
● Ta 2 matskedar kokosfett per dag som kosttillskott. Det balanserar insulinutsöndringen och sägs skydda levern mot alkoholskador.
● Att mättade fetter är farliga är numera kunskaper som man börjat omvärdera. Animaliska och andra mättade fetter är inte farliga för kroppen så länge de inte utsatts för kemiska processer – det är då de blir skadliga för kroppen och kolesterolhalten höjs i blodet.
● Kokosfett innehållernaturliga omega 6- och 9-fettsyror, laurinsyra, växtsteroler, Q-10, lecitin och E-vitaminer.
● Vill man att kokosfettet inte ska smaka kokos, ska man leta efter deodoriserat kokosfett, då är fettet aningen upphettat för att få bort kokossmaken.
● Laurinsyra är ett essentiellt näringsämne som visat sig vara effektivt mot virussjukdomar som herpes, mässling och hepatit.
● Läsa mer? Bra information om kokos finns på coconutoil.com,lauric.org ochcoconutketones.com

Det är inte så farligt som man tidigare trott. Kallpressat kokosfett är fullpackat med nyttigheter och passar utmärkt i matlagningen.

Kallpressad kokosolja har fått en renässans. På senare tid har forskarna fått upp ögonen för denna sedan urminnes tider använda nöten. Oljans egenskaper kan hjälpa dig som vill gå ner i vikt, har högt blodtryck eller problem med magen. Dessutom är den utmärkt i sin sammansättning för matlagning av GI-rätter.

Oförtjänt dåligt rykte

Kokosoljan har i flera decennier haft oförtjänt dåligt rykte. Mycket tack vare att det kopplats samman med transfetter och det överprocessade kokosfettet som funnits i kyldiskarna sedan 1970-talet. Tidigare ansåg man att allt fast fett som var mättat skapade grogrund för hjärt- och kärlsjukdomar. Nu vet man bättre. Forskare har funnit flera egenskaper i kokosnöten som snarare hjälper organismen. Exempelvis är fördelningen av de olika fettsyrorna unik för kokos och lagras inte i kroppen som fett utan omvandlas i stället till energi i cellerna.

Virus- och bakteriehämmande

Flera studier på naturfolk som dagligen använder kokosnöten i sin matlagning visar att en kokosfettbaserad diet inte på något sätt bidrar till att skapa de välfärdssjukdomar som vi i västvärlden dras med. Högt blodtryck, hjärtbesvär och för höga blodfetter är inte ett problem för folk där kokos skördas i var mans trädgård. Dessutom innehåller naturligt kokosfett kaprinsyra och laurinsyra, som visat sig vara virus- och bakteriehämmande. Och kokosoljan oxiderar inte förrän vid 180 grader vilket gör den överlägsen i matlagning.
   Pernilla Lunderot. Varför är då kokosfettet så bra för oss? Vi frågade närings- och beroendepedagogen Pernilla Lunderot, vid Sober konsult i Höör.
– Det har visat sig att kokosfettet innehåller fettsyror som stämmer väl överrens med vad vi behöver i kroppen. Det har också visat sig vara bra för människor med låg ämnesomsättning i sköldkörteln. Eftersom energin från kokosolja omsätts snabbt och kroppen hellre förbränner än lagrar den så är det också ett bra fett att använda om man vill minska i vikt, förklarar hon.
Varför är det skillnad på kallpressat kokosfett och kokosfett man köper i kyldisken i snabbköpet?
– Processar man oljor med värme och tryck förändras fettsyrorna och då passar de inte in i kroppens kemi.
Kokosfett innehåller mycket mättade fettsyror och därför håller oljan bra även i varmare länder. Man kan ha den i rumstemperatur eftersom fettsyrorna inte reagerar med luftens syre. Kokosfett går bra att steka i eftersom det tål hög värme.
– Kokosfett och gee (ren smörolja) tar minst stryk när man hettar upp det, förklarar Pernilla Lunderot.

Ph-reglerande effekt

En annan viktig komponent i kokosfett är kaprylsyran som har visat sig ha en ph-reglerande effekt i tarmen. Detta skapar en gynnsam miljö för de nyttiga tarmbakterierna, speciellt mjölsyrabakterierna som hjälper till att upprätthålla en sund tarmflora.
– Många som har tarmbesvär och candida (svamp) i kroppen blir hjälpta av kokosfettet och det innehåller även bakteriedödande ämnen som kan motverka parasiter i kroppen, berättar Pernilla Lunderot.
Man har också funnit att en diet som innehåller kokosolja stödjer omvandlingen av fettsyror till ett optimalt förhållande mellan omega 3 och omega 6 vilket också är eftersträvandsvärt för livslång hälsa.

Agneta Elmegård 

Kallpressade kokosfetter:

 Ekologisk kokosolja från Garden of life, 159 kr, clearlife.se

 Cocosas kravmärkta kokosolja från Soma Nordic kostar 220 kr i hälsokostaffären.

 Ekologiskt kallpressat kokosfett, Crearoma, 113 kr.

 Biofoods ekologiska kokosfett kostar 70 kr i hälsokostaffärer och vissa livsmedelsbutiker.

 Renée Voltaires kallpressade kokosolja finns i välsorterade dagligvarubutiker. Kostar 149 kr.

 Holistics kallpressad kokosolja kommer från fairtrade-odlingar i Filippinerna. Kostar 183 kr i hälsokostaffären.

  Klicka på bilden så blir texten större.

Källa:http://www.aftonbladet.se/wellness/article13592985.ab

Margarin och fleromättade fetter orsakar cancern, sen göds den av kolhydrater

Jag läste ett referat av ett cancerseminarium för några veckor sen.

Man pekade där ut margariner och fleromättade fetter som den i särklass största orsaken till den ökade incidensen av cancer.

Cancerfrekvensen har gått upp i takt med det ökade intaget av margarin och fleromättade oljor. Margarin innehåller på kemisk väg hårdgjorda vegetabiliska fleromättade fetter. Dessa, samt  de fleromättade fetterna i matoljor är inte de rätta för uppbyggnaden av cellernas väggar

Dessa obiologiska fetter byggs in i cellväggarna, fast de inte är de rätta, och gör cellerna felfungerande. Det gör  dem mera benägna att bli till cancerceller.

Det gör också att cellerna får sämre motståndskraft mot infektioner.

Smör och kokosfett ansågs som de bästa fetterna för cellerna. De innehåller mättade och omättade fetter i perfekt sammansättning för våra celler.

Vissa fleromättade fetter är nödvändiga och bra, det är de essentiella (nödvändiga) omega-3  och omega-6. Av dessa är det framför allt omega-3 som vi riskerar att få brist på. Den finns i framför allt i fet fisk och  fiskolja. Den finns också i god mängd i ekologiskt ägg, i gulan.

Om hönan har fått raffinerat foder i konventionell odling, har gulan en kraftig övervikt av omega-6.

Man kan också med fördel ta omega-3-tillskott, om man inte äter mycket fet fisk.

De matoljor som vi främst ska undvika är solrosolja, majsolja, sojaolja etc, som innehåller för mycket omega 6.

Av alla de farliga margarinerna angavs Becel vara den allra farligaste. Den orsakar både cancer och kärlsjukdom.

Den uppges vara rik på omega-3, men den innehåller ändå flerfaldig mängd omega-6.

Animaliska fetter som i köttfett och smör har en bra sammansättning mellan mättade och omättade fetter, precis den sammansättning vi behöver. Kallpressad ekologisk olivolja eller dito rapsolja, palmfett, sesamolja, linfröolja är acceptabla i liten mängd. Kokosfett är bra.

Förutom att vi behöver ytterligare lite mer omega-3.

Smör och grädde är den bästa hälsokosten

Se i övrigt  "Fett och olja",  och Gunnar Lindgrens sida, i bloggmarginalen. I "Weston A Price"-siten finns artiklarna "The Oiling of America", och "Know your fats" som handlar mycket om detta.

När cancern väl är etablerad, pga fel fett, göds den kontinuerligt av det höga blodsockret som blir av kolhydraterna, som etablissemanget råder oss att äta i stor mängd.

Det är alltså de fleromättade fetterna och kolhydraterna som tillsammans gör att vi blir sjuka och dör i cancer och  kärlsjukdomar.

Källa: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=margarin_och_flerom%C3%A4ttade_fetter_orsakar

LCHF enligt Annika Dahlqvist

Inspelat: 2010

Färgämnen i mat farligt

Färgämnen i mat farligt

Experterna varnar nu för att färgämnen i mat kan vara farligt för barn. Så se till att undvika allt färgglatt godis, rosa glassar och neonblå läsk.

 Engelska forskare i en ny studie kraftigt varnar för tillsatsämnen med färg. I Sverige var azofärgerna förbjudna fram till maj 1999, då dessa tillsatser genom ett EU-beslut åter tilläts i livsmedel. Sverige har av och till försökt att få förbudet återinfört med hänvisning till att färgerna kan ge upphov till överkänslighet, och att barn är extra utsatta. Men fått avslag.

Färgtillsatserna finns i godis, glass, läsk, senap, tuggummi, tårtor, sylt, soppor och såser m.m och se på förpackningen att den inte innehåller E innan du köper den!! Det är sjukt att mat får innehålla gifter, så använd din konsumentmakt och skräpvägra.

Fakta: Färgstarka E:n

Azofärgämnena är syntetiska och framställs på rent kemisk väg. I livsmedelsförpackningarnas innehållsförteckning har de följande nummer:

E102, tartrazin (gult)

E110, paraorange (orange-gult)

E122, azorubin (rött)

E123, amarant (rött)

E124, nykockin (rött)

E129, allurarött AC (rött)

E151, briljantsvart BN (svart)

E155, brun HT (brunt)

E180, litolrubin (rött)

Färgen E123 får bara användas till fiskrom och till spritdrycker och färgen E180 bara till ätbar ostskorpa.

Källa: Livsmedelsverket (TT)

Skräpmat ger depression

Skräpmat ger depression

Den nya engelska studie som rapporterades i medierna idag är intressant – inte bara för att den fick så stort medialt genomslag. Utan även för att den visade på stora skillnader i i hälsotillstånd på relativt kort tid – beroende på vad man äter.

Studien publicerad i British journal of psychiatry visade att de som åt skräpmat på bara fem år löpte 58 % större risk att bli deprimerade än de som åt en nyttigare diet (med mycket frukt, grönsaker och fisk). De som åt den nyttiga kosten hade 26 procent lägre risk att drabbas av depression än de med den onyttiga (processade livsmedel med mycket socker och friterat).

Det är remarkabelt med så stort utslag efter bara fem år, tänk vad det inte blir på 10 eller 20 år? I studien ingick nästan 3 500 medelålders personer och det inte fanns något samband mellan matvanor och tidigare diagnoser. Man tog även hänsyn till faktorer som kön, ålder, utbildning, rökvanor och kroniska sjukdomar.

Gräddbakelser, godis, pommes frites och feta såser främjar alltså inflammation, vilket är en stark faktor för bl a depression och hjärtkärlsjukdomar. Socker och fett minskar även blodkärlens förmåga att expandera och dras samman allt eftersom blodflödet ökar eller minskar. 

Forskning det senaste decenniet har visat att välfärdssjukdomarna har kronisk inflammation som gemensam nämnare i grunden. Dagens stora hälsohot är den låggradiga, kroniska inflammation som får pågå länge i det tysta. Den angriper celler, blodådror och organ i åratal utan att man märker något, och först så småningom uppenbarar sig en hjärt-kärlsjukdom, Alzheimers sjukdom eller cancer. Jag kallar det för ”ohälsobomben” eftersom det drabbar allt fler, och problemen kan visa sig plötsligt när tecknen på inflammation har ignorerats för länge.

Men genom att undvika den processade industrimaten och välja att äta inflammationsdämpande maten (IFD-maten) styr vi kroppen i en hälsosam riktning. Det är positivt och hoppfullt. Alltså kan du via maten påverka vilka gener som slås av och på. Vi är inte offer för våra gener, och det öppnar för spännande, nya perspektiv!