Elin fann Allah på internet!

Här kan vi läsa om en Systers väg till Islam.

Elin fann Allah på internet.

När Elins kristna föräldrar har bett sin aftonbön och somnat genomför hon i hemlighet en muslimsk böneritual på golvet i sitt rum. ”När jag ber till Allah fylls jag av en styrka som jag aldrig kände när jag vände mig till Jesus”, säger hon.
Elins föräldrar har alltid varit starkt troende pingstvänner; för dem är det viktigare att hon är kristen än att hon är deras dotter – det är hon övertygad om.
–  Det vore en stor skam för familjen om det framkom att jag numera är muslim. Mamma och pappa skulle få dåligt rykte, hela församlingen skulle se ner på dem och betrakta dem som dåliga föräldrar. De har ju misslyckats med att få sin dotter att ta till sig den sanna, kristna tron.
Elin tänker alltid på vad hon säger så att hon inte avslöjar sig.
–  De skulle inte respektera mig, förklarar hon. Jag skulle aldrig få vara i fred. De skulle dra i gång långa, aggressiva diskussioner och ta hjälp av pastorer och vänner för att tala mig till rätta.

Och om de inte lyckades; om Elin trots deras ansträngningar höll fast vid sin nya tro – då skulle hon bli utkastad, tror hon.
–  De skulle aldrig acceptera mig som en dotter i huset om jag öppet visade att jag är muslim.

Alla i familjen har så länge Elin kan minnas varit starkt engagerade i pingstförsamlingen där de bor.

–  Jag har självklart gått i söndagsskolan och deltagit vid lovsångskvällar och bönemöten, och jag har alltid varit med i någon av kyrkans barn- och ungdomsgrupper. Men jag har aldrig känt mig hemma där.
Hon döptes när hon just hade fyllt tio år.

–  Det hette att jag själv hade valt att låta döpa mig och gå med i församlingen. Och det var ju kul, jag fick en massa uppmärksamhet. Men jag förstod inte innebörden.
Hon hade det svårt i skolan.

–  Jag blev mobbad för att mina föräldrar var så kristna och konstiga. Men jag hade ju min barnatro. Jag vände mig till Jesus när jag kände mig ensam och utstött.

Tungomålstal, extas och helbrägdagörelse har varit normala inslag i Elins uppväxt.

–  Jag tror fortfarande att man genom förbön kan hjälpa männi­skor att bli lite gladare inombords, och det kan i sin tur bidra till att de blir friskare. Jag har ju kvar min tro på Gud, men numera kallar jag honom Allah. Och jag betraktar inte längre Jesus Kristus som Guds son – vi muslimer ser honom som en av profeterna.

Hon fick inga tillfredsställande svar på sina kritiska frågor – det var orsaken till att hon för ett par år sedan började tvivla på sin socialt nedärvda tro.
–  Jag frågade mamma och pappa om de kunde bevisa att Jesus var Guds son. ”Det bara är så, det står i Bibeln”, svarade de. Och när jag frågade om livet efter döden fick jag svävande svar: ”Vi kommer antingen till himlen eller helvetet. Om vi håller oss till den rätta tron blir våra själar upptagna till Gud. Där är det underbart, där får vi träffa alla våra kära igen!” Men det där lät alldeles för konstigt för mig.

Elin gav sig ut på internet för att få höra andra troende männi­skors argument och hamnade av en slump på en muslimsk hemsida. Hon läste verser ur Koranen och artiklar om profeten Muhammed, länkades vidare till både muslimska och islamistiska sajter och började delta i de diskussioner i trosfrågor som ständigt förs på nätet.

–  Jag ville bli säkrare i min kristna tro, men jag blev överbevisad. De systrar inom islam som jag mötte på internet fick mig att förstå att mina föräldrars alla påståenden om muslimerna var falska.

Elin hade fått höra att islam står för våld och kvinnoförnedring, att muslimska män enligt religionen har rätt att misshandla sina kvinnor.
–  Men det stämmer inte, säger hon. Enligt profeten Muhammed har män och kvinnor samma värde, även om de har olika plikter. Om en kvinna är upprorisk mot sin man och kanske umgås med andra män mot hans vilja, då ska mannen tillrättavisa henne och eventuellt ta avstånd från henne i sängen. Hjälper inte det får han som en sista utväg ta tag i henne för att få henne att förstå. Men han får inte slå henne eller skada henne, inte lämna märken – det är väldigt tydligt.
Vad kvinnan i sin tur får göra om hon tycker att mannen är ”upprorisk”, det vet inte Elin riktigt.

–  Hon har självklart rätt att höja rösten mot honom. Att det står så mycket i Koranen om vad mannen får göra och inte göra, det beror nog på att han är starkare än kvinnan. Han får inte utnyttja sin fysiska överlägsenhet.
Elin känner sig lugn i sin nya tro. Men sharialagarna har hon svårt för.
–  Jag kan inte acceptera dödsstraffet, säger hon. Det är inte rätt att en kvinna som har varit otrogen ska stenas till döds.

Som ogift pingstvän ska man hålla på sig, och det har Elin gjort.
–  Jag har rättat mig efter ungefär samma regler som många muslimska tonåringar följer. Inte dricka alkohol och inte röka – och absolut inte ha sex före äktenskapet!Men nu har hon en pojkvän, och det vet inte hennes föräldrar om.
–  Vi träffades på internet, han bor i Nordafrika och är också muslim. Vi har setts en gång, och det kändes bra. Vi planerar att gifta oss. I framtiden vill jag arbeta som lärare, kanske i hans hemland.

Hon är inte rädd för att bli förtryckt som hustru till en muslimsk man i Nordafrika.
–  Jag kan lika gärna bli hunsad eller misshandlad om jag gifter mig med en svensk. Jag har till exempel sett hur vissa kvinnor i pingstförsamlingen behandlas. Deras män kontrollerar varje steg de tar.
De troende muslimer hon hittills har mött är vänligare och öppnare än de flesta i pingstförsamlingen, tycker hon.

–  Den kristenhet jag har upplevt är kvävande. Om man inte tänker likadant som de andra blir man utstött.
Elin älskar sina föräldrar och sina syskon. Hon är rädd för att förlora dem, så hon förställer sig varje dag. Men det är svårt och förnedrande att alltid tvingas vara på sin vakt, tycker hon.

–  Jag känner mig som en homosexuell som inte vågar komma ut ur garderoben.
Hon gömmer oftast sitt exemplar av Koranen i skåpet i skolan.
–  Min dyrbaraste bok ... Jag tar hem den i väskan ibland. Där får den ligga tills alla har gått och lagt sig. Då tar jag fram den och läser och förkovrar mig.
När de andra i huset har somnat händer det att hon genomför hela den muslimska böneritualen innanför sin stängda dörr.

–  Men jag har skuldkänslor, säger hon. Jag sviker mina föräldrar, men ändå är jag inte en tillräckligt god muslim.
Hon drömmer om en framtid där hon kan be fem gånger om dagen och bära slöja och heltäckande kläder utan att bli kritiserad. För henne är islam är en glad och vacker religion.

–  Jag känner stödet från alla mina muslimska systrar på nätet. Det är tillsammans med dem jag numera lever mitt andliga liv.

Elin har egentligen ett annat

artikel hämtat från:

http://www.dn.se/insidan/elin-fann-allah-pa-internet-1.882626,

Må Allah vare med dig min Dyrbara syster och ge dig Saber och stark imman.

Inshallah min syster Allah (swa) öppnar vägen för dig!

Amin.

namn.