En Dikt om Gud.

En natt hade en man en dröm.

han drömde att han gick längst en strand tillsamans med Gud.

På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i sitt liv fanns spår i sanden av två par fötter: ena spårets var han det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträde såg han tillbaka på fotspåren i sanden.

Då såg han att många gånger under sin levnads vandring fanns det bara ett par fotspår.

Han märkte också att detta inträffade underr hans mest ensamma och svåraste period i livet.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta.

"Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig; att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.

Men jag har märkt att under den allra svåraste tiderna i mitt liv har den funnits bara ett par fotspår.

Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde dig som mest.

Gud svarade:

"Min kära tjänare, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under dem tider av prövningar och lidande.

När du såg bara ett par fotspår- då bar jag dig."

Underbar vacker dikt!

Mashallah!

Meddie.