Becel en kemisk smörja

Becel en kemisk smörja

Becelreklamen framställer produkten som en hjärtevän som ger smala och glada människor. Inget kunde vara mer missvisande. Det är en kemisk sörja som inte bara förorenar människan utan även miljön. Läs och begrunda.

Fö

ljande kemikalier och processer förekommer vid tillverkningen av becel, såvida inte produktionsprocessen ändrats på senare tid:

• Bensin (extraktion av sojalecitin)

• Aceton (fraktionering av palmolja)

• Natronlut (vid raffinering)

• Fosforsyra (vid raffinering)

• Regenererad bentonit (blekning)

• Kraftig upphettning (ca 230 grader i deodoriseringssteget)

• Natriummetylat (omestring) som sedan ombildas till metanol

• Andra lösningsmedel (okänt vilket/vilka) när man extraherar växtsteroler från timmerstockar eller soja.

Kemikalierester och miljöföroreningar

Livsmedelsverket har angivit att bensinrester hittats i Nytta/Becel samt Milda. De har hittat rester av cancerframkallande ämnena PAH har hittats i Becel. I denna grupp finns några av de mest cancerframkallande ämnen man känner. En expertgrupp inom EU anser att PAH överhuvud taget inte skall kunna påvisas i ett livsmedel.

Becel innehåller omestrat fett

Tanken bakom ett margarin är att på kemisk väg tillverka ett syntetiskt smör. Men vegetabiliska fettindustrin har inget fett som är fast och är lika glatt som smöret. De flesta vegetabiliska fetter är flytande, men dock inte kokosfett och palmolja. Flytande fetter kan härdas till fasta med hjälp av nickelspån och vätgas och då bildas de riskabla transfetterna. Härdade fetter finns i en del margariner.

I övriga margariner finns omestrade fetter. Då utgår man från kokos eller palmolja som redan är fasta men har en korning och sträv konsistens. Omestringen syftar till att göra fettmassan mer smörliknande och i facklitteraturen beskrivs detta som förbättrade "eating qualities". Ett s k kosmetiskt syfte.

Genom att flytta om fettsyrornas naturliga plats på fettmolekylen blir fettet mer glatt, men till detta behövs en oerhört reaktiv kemikalie som kan bryta upp den ursprungliga molekylen – här använder man natriummetylat. Att behandla ett livsmedel med denna typ av verkligt farliga kemikalier är ett av de värsta brott man kan tänka sig mot en ansvarsfylld livsmedelsframställning. När natriummetylatet avaktiveras ombildas det till metanol, och dessa lösningsmedelsrester kan väntas förekomma i omestrade fetter.

Härdning och transfetter har idag blivit ifrågasatta och konsumenten kan undvika dem genom märkningstvånget. Men omestrade fetter kan finnas överallt utan att vi får veta detta.

För att omestring skall fungera måste de ingående fetterna vara extremt "rena". Dvs de kan ha gått igenom s k raffinering flera gånger (natronlut, fosforsyra, regenererat blekmedel, upphettning (deodorisering). När natriummetylatet blandas med fettmassan händer inget först, men de som sett detta berättar att plötsligt uppstår svarta "ormar" som rör sig. Denna oerhört reaktiva kemikalie får fettmassan att bete sig som en häxbrygd.

Det omestrade fettet är sedan svart/grått (sot?) och måste blekas och behandlas ännu en gång. Om det trots förbehandlingen finns andra vanliga fettlösliga molekyler kvar i karet när processen startas (t ex nyttiga ämnen som karotenoider, fosfolipider, steroler etc etc) så vad som händer med dem? Har också dessa molekyler utbytta delar - ungefär som Frankensteins monster? Har armarna på fosfolipiderna har bytt plats och sedan hamnar i nervvävnad i konsumentens hjärna? Detta verkar vara helt outforskat.

Blodproppar

Däremot vet vi alla att om fettsyran i mittenposition flyttas till kantposition har detta visat sig ge ökad förekomst av blodproppar hos råttor (Renaud m fl 1996), när man omestrar palmolja, vilket man gör vid tillverkning av svenska margariner. Dessutom fraktioneras margarinfetterna ur palmoljan m h a aceton innan omestringen.

Smågrisar får förändrad lungfunktion av omestrat fett

Det finns även andra forskningsresultat som stöder en mycket restriktiv hållning gentemot omestring och som visar hur svåröverskådlig situationen är. Enligt Innis m fl 1996 hade smågrisar, som fick en bröstmjölksersättning som framställts av bl a omestrat fett, förändrade provvärden vad gäller lungorna i förhållande till smågrisar som diade sin mamma. Det gäller främst fettsyrorna i lungcellernas fosfolipider.

Omestringen har inte någon vettig funktion för konsumenten, bara att bedra denne så att margarinet påminner om eller förväxlas med smör.

Nackdelar med omestring

1. Fettet är berövat en rad viktiga fettlösliga näringsämnen genom raffineringen (vitaminer, karotenoider, steroler, fosfolipider etc).

2. Fettet har en naturfrämmande placering av fettsyrorna, kan öka risken för bildning av blodproppar (Renaud) samt förändrad lungfunktionen (Innis).

3. Kan bidra till försämrad näringstillförsel till små barn, då den viktiga fettsyran i mittenposition har bytts ut.

4. Misstänks ändra molekylstruktur hos de fettlösliga näringsämnena med oöverblickbara konsekvenser för hälsan.

5. Kan väntas ge rester i margarinet av bl a lösningsmedlen aceton och metanol.

Därför borde omestringen förbjudas enl Livsmedelslagen §5, den s k Redlighetsprincipen. Därför borde omestringen få samma uppmärksamhet som härdningen och transfetterna.

Info hämtat från Gunnar Lindgrens nyhetsbrev

» www.gunnarlindgren.com

Källa: http://www.ehdin.com/?id=927