lördag 17 januari 2009

För Gaza!!



Idag var min man istan för att demostrera för Gaza. Han blev tillfrågad att skriva ett tal som skulle hållas där idag. Men tyvär blev det inte hans tal som blev uppläst. Tänkte att jag lägger ut det här istället, så att ni läsare kan ta del utav det.



Talet:



Vi har samlats här idag, för att visa vårat stöd för Gaza.
Att vi INTE längre tolererar detta blodsbad som pågår.
Vi ser varje dag hur mycket blod som har runnit från oskyldiga, cevila barn, kvinnor, män, gamla och unga. Trots det har vi blundat och förträngt.
Hur många barn finns det nu som gråter efter sina föräldrar som har blivit dödade? Kanske framför deras ögon? Eller hur många föräldrar gråter idag, efter sina 2,3,4 åringar eller äldre barn som de har förlorat i kriget?
Vet vi om det? Har vi hört eller sett det? Åtminstånde har vi gjort det. Men vem har försökt att hjälpa eller tänkt på att göra det?
De stackars barn som har haft godnatt sång eller saga, som nu har förvandlats till oljud, bomber och flygplaner.
Säkert har det hänt att alla, en av oss, har gråtit när vi har suttit framför TV, och sett en krigsfilm.
Men det här är ingen film.
Det här gäller liv, barnens och människors drömmar om framtiden.
Vet vi igentligen att skilja på vad som är sant eller lögn?
Eller har vi blandat ihop det, så att vi inte vet längre vad som är vitt och vad som är svart...?
Eller så vågar vi inte räcka ut handen till barnen, som de desperat räcker ut handen till de vuxna efter hjälp.
Har vi glömt bort att barnen, även de vuxna i vissa tillfällen, är beroende av andra.
Eller måste vi själva gå igenom samma sak, för att få upp ögonen.
Människorna i Gaza, varje morgon vaknar de, och ser i varje kant förstörelser från bomber, och det rinner både tårar och blod från deras kroppar.
De vet verken om de ska blunda för att slippa se allt blod, skadade, dödade barn, kvinnor och gamla människor.
Eller är dem tvungna att ändå öppna ögonen, och se efter sina barn, sina föräldrar, sin man, eller sin fru, vad som händer med dem? När är det dags att man ska reagera för en medmänniska? Finns det något värre än det vi redan har sett och ser varje dag i Gaza?
Det är på tiden att vi sätter ner foten och vissar att vi i omvärlden inte tolererar det som pågår.
Jag hoppas att vi blir starkar tillsamans och att vi sluter oss mer och mer imot detta blodskrig.
Jag hoppas att många av er som har varit här idag, får upp ögonen för detta problem, och att vi blir starka tillsamans och kan sätta stop för detta.




Inga kommentarer: