Gift
i nappflaskor. Silver i tandborstar. Bebisar med kemikalier i
blodet.
Det är lätt att få kemikalienoja om
man följer nyheterna. Vi frågar våra kemikaliehandläggare hur man ska tänka i
vardagen, och om kemikalierna verkligen är så farliga.
Vi börjar med en av de läskigaste
larmrapporterna. Gift i nappflaskor och barnleksaker. Vilka saker vågar jag köpa
till mitt barn egentligen?
Andreas: Det grundläggande rådet
är att köpa miljömärkta produkter till sina barn. Men om inte det finns skulle
jag titta efter produkter som tillverkats inom EU. Även om inte EU:s
kemikalielagstiftning är tillfredställande så är den ändå bättre än på många
andra ställen. I länderna i syd, där många av våra produkter tillverkas, är både
kemikalielagstiftningen och efterlevnaden av den ofta svag.
Ulrika: Köp
begagnade kläder och textilier till ditt barn.
Andreas: Du kan också
kolla efter produkter som är fria från BPA, PVC och ftalater. BPA används i hård
genomskinlig plast. Det är en kemikalie som förbjöds i nappflaskor i Sverige den
1 juni eftersom den är hormonstörande. Ftalater finns i PVC-plast och kan vara
hormonstörande och cancerframkallande. PVC-plast kan finnas i leksaker, skor och
i tryck på kläder. Om trycket på ett plagg känns lite kladdig kan det vara PVC.
Ibland står det på produkten att den är fri från PVC, BPA eller ftalater, annars
kan du fråga i butiken.
Ska jag hellre välja leksaker av trä än av
plast?
Andreas: Många tror att
naturmaterial alltid är bättre än syntetiska material. Men träsaker som målats
eller impregnerats med konserveringsmedel kan i vissa fall vara giftigare än en
plastsak. Det beror alltså på hur materialet har behandlats under
tillverkningen.
2. Möbler och elektronik
Snart ska jag flytta till en större
lägenhet och behöver nya möbler. Vad ska jag tänka på?
Ulrika: Köp helst begagnade
möbler.
Andreas: Du kan också försöka köpa miljömärkt. Jag köpte nyligen
en teve som var märkt med EU:s miljömärkning EU Ecolabel. Den är bland annat fri
från kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel som är skadliga för hälsa och
miljö.
Vad är problemet med nya möbler?
Ulrika: De behandlas ofta med
kemikalier som vi människor sedan kan få i oss. Vi kan andas in dem, ta upp dem
genom huden eller äta dem via damm som hamnar på maten. När möblerna är nya
läcker de som mest. Tygmöbler brukar behandlas med konserveringsmedel inför
transporten, och trämöbler med bekämpningsmedel för att förhindra skador av
mögel och skadeinsekter. Det finns exempel på hamnarbetare som svimmar av alla
kemikalier som öser ut när containrarna öppnas efter frakt till Europa. Och det
finns barn som har fått allergiska reaktioner som liknar brännskador efter att
ha suttit i en ny soffa som föräldrarna köpt. En av kemikalierna som orsakade
just de allergiska reaktionerna förbjöds inom EU förra året, men många starkt
allergiframkallande medel används fortfarande.
3. Mat
Svenska jordgubbar besprutas i snitt åtta
gånger innan de säljs i butiker. Och de flesta vindruvor innehåller rester av
bekämpningsmedel. Är bekämpningsmedel i maten något jag borde tänka på när jag
väljer varor i butiken?
Andreas: Ja, du kan få i dig både
tungmetaller och bekämpningsmedel genom maten. Tungmetaller, som kadmium, kommer
från exempelvis konstgödning. Kadmium kan leda till njurskador och misstänks
framkalla cancer.
Ulrika: Genom animaliska produkter kan du få i dig
kemikalier som är förbjudna sedan länge här, som DDT och PCB:er. De är
kemikalier som stör hormonsystemen och kan framkalla cancer. DDT är ett exempel
på ett bekämpningsmedel som fortfarande används i syd. Vi kan få i oss det genom
att äta kött eller andra produkter från djur i syd. Men vi kan också få i oss
mindre mängder genom svenska animaliska produkter därför att de här kemikalierna
transporteras hit genom atmosfären.
Andreas: Kemikalier som DDT och PCB
transporteras långa sträckor i atmosfären. De förångas, går upp i atmosfären och
spolas ut med regn. Sedan förångas de igen, går upp i atmosfären och spolas ut,
och så fortsätter det så i flera cykler. Hela tiden drar sig kemikalierna mot
jordens poler.
Är det därför man har hittat flamskyddsmedel
och DDT:er i isbjörnar?
Ulrika: Ja. Så nu finns det
tvekönade isbjörnar på grund av de här kemikalierna. Tänk på att vi bor nära
polerna och att vi är ganska lika isbjörnar hormonellt ... Vi måste alltså
minska kemikalieutsläppen i syd för att minska kemikalierna i våra kroppar här i
nord.
Vilken mat ska man köpa då?
Ulrika: Välj ekologiskt och
kravodlat så ofta du kan. Inte bara för din egen och dina barns hälsa, utan
också för miljöns skull, för de som arbetar med produktionen och för att
näringsinnehållet ofta är bättre i ekologisk mat.
Det är ofta dyrare med ekologiskt. Hur tänker
ni kring det?
Ulrika: Att jag inte är student
längre. Nu tar jag mig råd.
Andreas: Jag tycker att det är ett
kollektivt ansvar att minska belastningen av farliga kemikalier från
matproduktionen. Det är ett ansvar gentemot alla människors hälsa, de djur som
ger oss mat och miljön. Men sedan är det förstås inte alla som har råd att köpa
så mycket ekologiskt.
4. Smink, hud- och hårvård
Det pratas om kvicksilver i mascara
och farliga ämnen i hudkrämer. Hur ska man tänka kring smink och hud- och
hårvårdsprodukter?
Ulrika: Innehållet i kosmetiska produkter är en
djungel. Försök välja bort parfyrmerade produkter och minska antalet produkter
du använder. Mitt råd är också att försöka undvika propylparaben och
butylparaben. Det är ganska vanliga ingredienser i kosmetiska produkter.
Andreas: Kolla efter produkter
märkta med Bra Miljöval eller Svanen. Det finns bland annat shampo, balsam,
tvål, duschkrämer, solkrämer och hudkrämer som är miljömärkta.
Ekologiska skönhetsprodukter är väl ok? Och
de som bara innehåller naturliga ämnen?
UIrika: Nej, inte nödvändigtvis.
Många naturliga ämnen kan framkalla allergi.
Andreas: Och ekologiska
råvaror i skönhetsprodukter garanterar inte att de är bra för hälsan eller
miljön. De kan vara svårnedbrytbara i naturen eller giftiga för vattenlevande
organismer.
Jag tror att jag flyttar till en trädkoja i
skogen…
Ulrika: Du, det finns ingenstans
du kan undvika kemikalier som människan spridit. Rester av läkemedel och
bekämpningsmedel finns i sjöar långt in i Sibirien.
Vad ska man göra då?
Ulrika: Du kan minska den totala
mängden kemikalier som du utsätts för, bland annat genom att följa tipsen vi ger
här. På så vis har din kropp lättare att ta hand om det du ändå får i dig. Du
kan också trycka på leverantörer och politiker. Fråga efter miljömärkt i
butikerna, och fråga igen. Ring och mejla. När flera frågar kommer de att
lyssna.
5. Är kemikalier farliga?
Men okej, kan de här kemikalierna verkligen
vara så farliga? Om våra politiker tillåtit dem ska vi väl kunna vara lugna?
Andreas: Politiker följer inte
alltid försiktighetsprincipen. Om forskning antyder att något kan vara farligt,
men helt säkra belägg ännu inte finns, tycker Naturskyddsföreningen att man ska
ta det säkra före det osäkra. Men politiker utsätts för tryck och begränsningar
från olika håll. Dels från producenter, dels från EU som ibland gör det omöjligt
för en nationell lagstiftning. Där kan miljömärkningen vara steget före
lagstiftningen. Miljömärkningar kan utesluta kemikalier som ibland förbjuds
längre fram.
Ulrika: Ett problem är också att vi inte vet hur de här
kemikalierna påverkar människor över generationer. Det är väldigt många olika
sorters substanser som kommer ut i vår natur och vi vet inte vad blandningen av
dem innebär. Människan har inte exponerats för många av kemikalierna särskilt
länge. Den storskaliga användningen av kemikalier började vid mitten av
1900-talet och sedan dess har den bara ökat. Men det vi vet är att människor
exponeras för kemikalier som visats vara giftiga för olika typer av organismer,
ofta i låga doser. Man kan förstås inte göra den typen av tester på en människa,
så det finns inte tillräckligt mycket kunskap i ämnet än.
Andreas: Men
det finns belagt att vissa cancertyper har ökat i västvärlden de senaste
årtiondena. Diabetes och fetma ökar också, medan vi får allt svårare att
fortplanta oss på naturlig väg. Man misstänker att det delvis kan kopplas till
hormonstörningar från flera av de kemikalier som vi sprider i
miljön.
UIrika: Samtidigt tycker jag att det är viktigt att inte skrämma
upp människor alltför mycket. Hittar du inte miljöschyssta alternativ, köp ändå
det du behöver. Annars kan du inte köpa en soffa, du kan inte äta mat, du kan
inte klä på dig… Vi måste leva också!
- Köp så mycket miljömärkt som möjligt.
-
- Tvätta nya kläder innan du använder dem.
-
- Köp så mycket ekologiska livsmedel som möjligt.
-
- Köp begagnade möbler, textilier och kläder så ofta du kan.
Använd dina saker länge.
-
- Fråga efter miljöschyssta produkter i butiken. Ju fler som
frågar desto bättre kommer utbudet att bli!
Du har rätt att…
… få veta om en produkt innehåller
något av de särskilt farliga ämnen som tillståndsprövas i EU. Utnyttja denna
rätt och fråga i butiken! Leverantören av produkten är skyldig att lämna dig ett
svar inom 45 dagar. Annars bryter de mot lagen.
Det här gör vi:
Naturskyddsföreningen upplyser
konsumenter, producenter och beslutsfattare om miljö- och hälsofarliga
kemikalier i varor. Det gör vi bland annat genom:
-
Produktundersökningar – vi utför ett
flertal produktundersökningar varje år. Ett av många lyckade exempel är
undersökningen av solkrämer som ledde till att Läkemedelsverket tog bort ett
flertal solkrämer på den svenska marknaden, flertalet var för barn. Ett annat är
undersökningen av tandkrämer som ledde till att svenska butiker valde att sluta
sälja tandkräm med det farliga miljögiftet triclosan.
-
-
Miljömärkning – vår märkning Bra
Miljöval finns för en stor mängd varor och tjänster. Den är en av världens
tuffaste miljömärkningar.
-
-
Internationellt arbete – vi får
ekonomiska medel av Sida för att stödja systerorganisationer i Syd i deras
arbete för en mer hållbar hantering av kemikalier. Vi stödjer ett brett spektrum
av projekt som både syftar till att förbättra arbets- och miljöförhållandena i
fabriker, samt till att förbättra globala
kemikaliestrategier.
-
-
Vårt Kemikalienätverk – medlemmar i
Naturskyddsföreningen arbetar ideellt med informationsspridning,
opinionsbildning och konsumentmaktsarbete. I arbetet ingår bland annat
kartläggningar och undersökningar, seminarier, omvärldsbevakning,
debattartiklar, kontakter med myndigheter, företag samt olika aktiviteter
riktade mot allmänheten.
Ulrika Dahl är ekotoxikolog och chef
för avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen. Andreas Prevodnik är
ekotoxikolog och sakkunning, miljögifter på
Naturskyddsföreningen.